Fastetiden och askonsdagen

Fastetiden börjar på askonsdagen, onsdagen efter fastlagssöndagen. Den kristna fastetiden varar i 40 vardagar och avslutas på påskdagen. Söndagar räknas inte till fastan. Som förebild för fastan står Jesu 40 dagar långa fasta i öknen. Man hänvisar ofta också till Moses 40 dagar långa fasta på berget samt till Elias fasta och Nineves botgöring som beskrivs i Gamla Testamentet.

I urkyrkan döpte man ofta nya medlemmar i församlingen vid påsken. Då blev fastetiden samtidigt en förberedelsetid för dopet.

Ånger och förenklat levnadssätt

Fastetiden kallar oss att ångra våra synder och vår kärlek till världen samt att söka Guds vilja. Vi tänker på den godhet och kärlek från Gud som kommer fram i Kristi lidande och död. Dessutom kallar fastan oss till en ansvarsfull livsstil och till att avstå från något till förmån för dem som lider nöd.

Förenklade matvanor och ett förenklat levnadssätt kan vara till hjälp i fastetidens andliga fördjupning. Under fastetidens inledande del betonas ångern, omvändelsen och kampen mot onska. Passionstiden – de två sista veckorna i fastetiden – koncentrerar sig på Kristi lidande.

Liturgisk färg

Den liturgiska färgen under fastetiden är violett, ångerns och botens färg. Det enda undantaget är Marie bebådelsedag, då ängeln Gabriel uppenbarade sig för jungfru Maria och berättade att Jesus skulle födas. Den dagen är den liturgiska färgen vit.

Askonsdagen

Askonsdagen firas på onsdagen som följer fastlagssöndagen. Fastetiden som börjar på askonsdagen pågår fram till påsksöndagen. Askonsdagen har fått sitt namn av att det i Bibeln beskrivs hur ånger och bot symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen firar man mässa på många orter.